ekoderligt.blogg.se

Bara ordet väcker säkert känslor hos en del, men vad är kolesterol och vad har det att göra med vår hälsa?

Kolesterol tillhör kroppens fetter, lipider, som är en byggsten i de cellmembran som utgör varje cells yttre skal med en rad funktioner. 

 

Kolesterol behövs bland annat för att:

--

Hur ser då historien ut för kolesterolet? 

 

År 1910 dissekerade Nobelpristagaren Adolf Windaus mänskliga åderförkalkade kärl och fann att de innehöll cirka 20 gånger mer kolesterol än friska kärl. Beläggningen bestod till största del av kolesterol. 

 

Tre år senare kom Nikolaj Anitschkow fram till samma slutsats, då han matat bland annat marsvin, getter och apor med kolesterol. De fick dock inte samma resultat på hundar och råttor och detta förklarades med att de snabbt bröt ned kolesterolet vilket verkade gälla även för människor. Därefter försökte forskare driva upp koncentrationen av kolesterol i blodet på människor med kolesterolrik mat men utan effekt. 

 

År 1939 publicerade Carl Müller att åderförkalkningen han funnit vid xantamanos (familjär hyperkolesterololemi) skiljer sig från normala fall av åderförkalkning hos äldre. Detta var alltså en ärftlig sjukdom som visade att höga kolesterolnivåer orsakar åderförkalkning, men även gulaktiga knölar under huden, tex runt ögonlocken, på händerna, runt anklarna och på knäna. 

 

Detta ledde till att man började detaljstudera kolesterolets vägar i kroppen och upptäckte att det finns lipoproteiner som transporterat kolesterolet i blodet. 

 

Med hjälp av en svensk uppfinning, ultracentrifugen, upptäckte John Gofman cirka tio år senare att det finns kolesterolpartiklar av olika massa och storlek. Tänk er en tvättmaskin där all tvätt slungas ut i kanten. Hur snabbt detta sker beror bland annat på hur kompakt molekylen är, vilken densitet den har. Det var nu man kom fram till att det finns HDL (High Density Lipoproteins) och LDL (Low Density Lipoproteins). HDL benämns som det goda och LDL som det onda kolesterolet. Därefter genomfördes massvis med tester som visade att de med störst risk för hjärtinfarkt hade mer LDL-partiklar. Därefter fastslog man att åderförkalkning var en sjukdom och inte en del av det naturliga åldrandet. 

 

Andra världskrigets ransonering av bland annat kött, socker, sirap och bröd fick effekten att folkhälsan blev bättre och krigets inverkan fick därmed forskaren Ancel Keys att bland annat undersöka sambandet mellan övervikt och mängden avlagringar i blodkärlen. Precis som Gofman kom Keys fram till att kolesterolnivåerna i blodet spelade en viktig roll för hjärtsjukdom. 

 

Men här ändrades synen på kolesterol helt och den "lätta vägen" valdes. 

 

Keys menade att det räckte att mäta den totala mängden kolesterol, vilket var en enklare analysmetod som gick att utföra i stor skala. Det ansågs vara för komplicerat att ultracentrifugera blodkomponenter. 

 

Keys kom fram till att mängden fett i kosten var avgörande och att en låg-fettkost borde kunna skydda mot åderförkalkning, dvs den totala mängden fett, vilket han senare fick backa ifrån. Studierna visade också att personer som drack mycket alkohol ofta hade låga kolesterolnivåer men löpte en högre risk att få hjärtinfarkt. Personer som åt en kost nästan fri från kolhydrater, men med extremt mycket fett i gav lägre kolesterolnivåer. Detta resultat kommenterade Keys såhär "Detta högst artificiella experiment verkar dock inte ha någon relevans för naturliga förhållanden", hmm.. 

 

Detta ledde senare till kostråd om att byta fett mot kolhydrater, vilket har bidragit till en global fetmapandemi, metabolt syndrom och diabetes. 

 

 

Det är inte totalinivån av kolesterol som betyder något utan kvoten HDL/LDL och den mäter du genom att ta din totalnivå minus HDL / svaret. Tex om din totalnivå är 6 och HDL är 2, räknar du 6-2=4 -> 4/2 vilket ger en kolesterolnivå på 2, inte 6. Det var såhär Becel lurade konsumenter för några år sedan när de sade att alla som hade en kolesterolnivå (totalnivå) högre än 5 skulle äta deras margarin. Tyvärr var det många som följde deras råd. 

 

Du vill alltså ha mer HDL och mindre LDL men du måste ha båda. Storleken på LDL-partiklarna behöver du veta, be läkaren mäta ApoB. Det är ett protein som sitter i höljet runt LDL-partiklarna, ett på varje partikel. ApoB är ett mått på hur många partiklar du har i blodet. Har du ett förhöjt LDL-kolesterol och ett lågt värde på ApoB, är partiklarna större vilket är OK. Om ApoB är högt är partiklarna generellt mindre, då kan det vara dags att dra ned på främst de snabba kolhydraterna och sötsaker. Det finns också större partiklar, kallat ApoA. 

 

Blodfettet triglycerider vill du ha lite av, det ökar vid konsumtion av rena sockerarter.