Årlig påminnelse om planetens mående

Idag är det Earth Day, vilket sedan 1970 ska vara en dag då världens miljöproblem uppmärksammas. Globalt sker olika demonstrationer, bland annat March for Science som går av stapeln i över 500 länder med syftet att stå upp för vetenskapen. Samtidigt som detta är ett bra initiativ är det något vi borde tänka på varje dag, precis som vid exempelvis Internationella kvinnodagen, vattendagen etc. 
 
De senaste åren har det hänt mycket positivt, men vi står fortfarande mitt under det största massutdöendet av arter på lång tid. Mängder av gifter sprids i jordbruket, i produktionen av leksaker, kläder och i princip allt annat som människan tillverkar. Den globala uppvärmningen är troligen inte mer än möjlig att mildra och vi kommer att få en varmare planet för varje år som går. Det beror bland annat på att de utsläpp som kommit sedan industrialismen ackumuleras i atmosfären och har långsiktiga effekter på vår hälsa och miljö. Har inte siffrorna, men tror att det fortfarande dör fler av smog än av terrorism. 
 
Vi använder också oerhörda mängder resurser, slänger ca 1/3 av maten och shoppar som aldrig förr. Ändå säger majoriteten att allt är dyrt. Det kanske beror på ett överflöd av tillgängliga varor? Maten i Sverige har aldrig varit så billig som den är nu, men om vi också ska handla nya kläder varje månad, nya möbler, resor etc. handlar det kanske istället om prioriteringar? 
 
 
Jag tror att vi alla behöver ta ansvar för våra handlingar och inte göra som alla andra gör, inte vara en s.k. Sheeple och faktiskt göra det vi kan, vilket inkluderar att ta reda på vad vår livsstil betyder. Att Sverige har en sådan god miljö, starka djurlagar och årlig tillgång av alla möjliga sorters mat, innebär delvis att vi har förskjutit våra problem till andra delar av världen. Detta brukar kallas miljöbelastningsförskjutning, dvs vi lägger över utsläpp, förorenat vatten, ohälsa och annat på länder som producerar våra kläder, men också kött, kaffe, exotiska frukter och en rad andra produkter. 
 
Det behöver inte vara så svårt. Vi behöver inte ändra våra liv radikalt. Alla behöver inte bli vegetarianer, minimalister och secondhand-shoppare. Men vi kan göra det vi kan för vår framtid, för barnens framtid. Det vi inte gör idag får nästa generation ta hand om och vi kan troligen inte diskontera för en förbättring i framtiden, framförallt när vi har all tillgänglig kunskap för att förändra idag. Det känner jag är naivt. 
  • Gå, cykla eller åk kollektivt. 
  • Kolla igenom garderoben innan du köper något nytt. Har du något som inte används? Varför inte ge bort det?
  • Källsortera. Detta är svenskarna bra på, men kan bli ännu bättre. Dessutom är det så enkelt. 
  • Ta någon/några dagar i veckan utan kött. 
  • Minska användningen av kosmetika samt tvätt- och rengöringsmedel.
  • Köp mer ekologiskt och närproducerat. 
  • Våga ifrågasätt och var kritisk. 
  • Inspirera andra!
Kom ihåg att lite är bättre än inget. Att göra något är jättebra! Idag kan vi inte säga "jag vet inte". Vi lever i en era av information och har aldrig tidigare vetat så mycket om vad som händer i världen och vad vår livsstil bidrar till. Är vi medvetna om något och tar ett aktivt beslut kan vi senare stå bakom dessa värderingar och därmed våra handlingar istället för att lägga över dessa på någon annan. Vi behöver alla ta ansvar och inte enbart lita på politiker, företag och forskare. Vi måste göra det tillsammans. Då är vi som starkast. 
 
/ Kristoffer
 
Bildkälla: 9gag (Vad som syns på bilden sker dessvärre redan idag på vissa ställen(!))

Hemköp inför pant på plastpåsar

Hemköp ska som första dagligvaruhandel i Sverige införa skatt på plastpåsar. Pilotprojektet kommer att påbörjas vid Hemköp Torsplan i Stockholm. Pantsystemet innebär att kunden efter köpet av påsen kan återanvända denna hur många gånger som helst (dvs samma som idag), men närsomhelst lämna in påsen och få 1 krona tillbaka. Priset på påsarna kommer samtidigt att öka med 50 öre. När påsen väl är pantad kommer plasten att användas för att tillverka nya påsar.
 
– Vi ser det här som en naturlig utveckling av att vi på Hemköp alltid har strävat efter att ta ansvar för miljön på ett inspirerande sätt. Faller det här väl ut rullar vi ut pant på plastpåsar till fler av våra butiker, säger Thomas Gäreskog, vd på Hemköp.
 
Den nya panten på plastpåsarna innebär förhoppningsvis att fler blir återvunna, men framförallt att färre blir köpta och att vi når upp till EU:s direktiv om minskad försäljning av plastpåsar. 
 
– För att nå dit är det bra om fler återanvänder sina påsar många gånger och sedan pantar dem istället för att använda som soppåsar. Tunnare påsar på rulle passar bättre som soppåsar då mindre plast går till förbränning, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Hemköp.
 
 
Vi har tidigare skrivit om plast och plastpåsar, bland annat vad som händer med majoriteten av påsarna och vad en liten avgift kan innebära
 
Jag tror att vi behöver fundera om vi verkligen behöver dessa påsar. Behöver vi en ny per vara? Varför skulle exempelvis grönsaker vara fräschare i en plastpåse? Vad innebär en allmän likgiltighet mot plastpåsen och dess påverkan på vår hälsa och miljö? 
 
Flera länder har infört olika former av förbud, bland annat Frankrike, Italien, Sydafrika (här kan handlare få fängelse om de lämnar ut en plastpåse), Rwanda, Taiwan, Bangladesh, Kenya samt delar av Indien. 
 
/ Kristoffer
 
Bildkälla: SVT

Intressanta satsningar i årets vårbudget

Igår presenterade regeringen vårbudgeten för 2017 och föga förvånande är det polisen och försvaret som får de största bidragen. Polisen får mest med sina 700 miljoner som faktiskt kommer redan i år. Summan ska bland annat göra det möjligt för polisen att öka antalet anställda. På grund av det försämrade säkerhetsläget väljer regeringen att skjuta till 500 miljoner till totalförsvaret, vilket innebär att 1,2 miljarder kommer att satsas på Sveriges trygghet och säkerhet. Även förlossningsvården som varit under hård press en längre tid får 500 miljoner och ytterligare 250 miljoner satsas på barn- och ungdomspsykiatrin i landstingen samt ytterligare 100 miljoner på barn och ungas psykiska hälsa och 150 miljoner på att förstärka den sociala barn- och ungdomsvården. Summan av dessa blir ändå mindre än satsningarna på polis och totalförsvaret, vilket är en signal från regeringen att landet inte är lika säkert som tidigare. 
 
Men samtidigt som osäkerheten i världen ökar, reagerar majoriteten av befolkningen med kärlek och gemenskap. Säga vad man vill om människor och hur de beter sig i vardagen. Det finns många handlingar att klaga på, även hos sig själv om man har självinsikt nog att inse detta. Men! I tider av sorg, katastrofer och våldsamma handlingar går vi samman, enade mot den promille av befolkningen som vill illa av oförklarliga anledningar.
 
Det har, och fortfarande finns stunder då jag blir frustrerad på människan och hennes kortsiktiga destruktiva beteende som förstör vår hälsa och miljö, som driver oss längre in i den digitala världen, bort från verkligheten och närmre Mars, men jag är en naiv optimist i slutändan. Jag tror att det goda kommer segra. Något annat scenario finns inte i min värld. 
 
 
Vilka andra satsningar finns med i årets vårbudget?
  • Sänkt skatt för pensionärer. Kan bli upp till 200 kronor/mån. 
  • Regeringen vill höja skatten för de förare som innehar tjänstebil. De ska dessutom beskattas för förmånsvärdet av trängselskatten. 
  • Systemet med miljöbilspremie vill regeringen ha bort. Istället är tanken att bilar med extra låga utsläpp får lägre fordonsskatt, medan bilar som släpper ut mer också får betala en högre fordonsskatt. Detta gäller alla bilar de tre första åren.
  • Kommunerna får 105 miljoner som ska gå till att ge unga sommarjobb. Pengarna ska räcka till 10 000 jobb. Dessutom satsas 500 miljoner på skolor med låg andel behöriga till nationella program. 
Efter ett högt tryck på satsningar för omställningen till ett fossilfritt samhälle satsar regeringen 500 miljoner på Klimatklivet och pengarna ska bland annat gå till att delfinansiera laddstolpar, biogasanläggningar samt andra klimatinvesteringar i landet. 
 
Vilka övriga förändringar behövs inom miljö? 
 
Många. 
 
Men två av de viktigaste tror jag är transport och livsmedel. Ge mer pengar till tåget och mindre till flyget. Satsa på järnvägen och minska antalet störningar som idag till stor del beror på en bristfällig infrastruktur. 
 
För en tid sedan läste jag i Jordbruksaktuellt att Sverige vid en ev kris har mat för 10 dagar (det var förresten en av anledningarna till att examensarbetet handlar om odling). Av detta skäl och många andra behöver vi ett mer hållbart jordbruk som producerar hälsosam mat så resurssnålt som möjligt. 
 
Utöver detta anser jag att kommuner inte bör anlägga parker av estetiska skäl, inte heller plantera träd längs gator med samma sorts träd med exakt samma avstånd mellan. Odla olika typer av träd och framförallt bygg så att träden inte behöver fällas. Och odla mer i staden. Några fler träd som varit fruktbärande hade inte varit fel. Tänk om vi längs vägen hem hade kunnat plocka med oss frukter för veckan.
 
Nu blev det lite längre än planerat. Hoppas ni orkade med.
 
Ha en fin onsdag!
 
/ Kristoffer