Coca-Cola stäms. Varför?

Sedan barndomen har jag associerat läsken med bland annat tomtens lastbil i reklamen runt jul, men också varje fredag och lördag kväll. Men då man kom upp i tonåren ökade dosen och gick stundtals över till en daglig sådan. Detta trots att känslan av att tänderna skulle frätas sönder infann sig varje gång, dessutom släcktes inte törsten och det blev därför en burk till. Sedan hösten 2015 dricker jag inte läsk. Nu har jag också gått ned till den näst lägsta premiegruppen hos tandläkaren. Jag vill tro att det finns en koppling. 
 
I somras skrev vi om läsken och dess bieffekter, vilket gäller oavsett vilken typ av läsk det är. Det vill säga, oavsett märke, typ av sötning etc. Läsken är en produkt med lågt pH och därför är den dålig för tänderna oavsett om den är vanlig eller light. Dessutom finns en rad andra bieffekter, däribland att sockret hämmar immunförsvaret, är imflammationsframkallande och ökar risken för cancer, kan orsaka depression, kan bidra till benskörhet, kopplas till sjukdomar som diabetes, demens, njursvikt och Parkinson, försämrar upptaget av protein samt kan ge huvudvärk och migrän.
 
Lightläsk kan även den ge huvudvärk och migrän, samt fördubbla risken för diabetes typ-2 (två om dagen) och för hjärtinfarkt och stroke med 43 % (en om dagen) samt kan konsumtionen leda till en förändrad tarmflora och öka risken för njurproblem. Den leder också till en högre insulinresistens vilket gör det svårare att gå ned i vikt. Dessutom blockeras produktionen av serotonin vilket kan leda till nedstämdhet men även en ökad hungerskänsla. 
 
Samtliga bieffekter gäller vid kontinuerlig konsumtion, även om risken ökar efter en burk är det den kumulativa effekten som spelar roll. En läsk i veckan tror jag inte innebär någon fara. En varje eller t.o.m varannan dag kan däremot vara mer skadligt. 
 
 
Nu stäms Coca-Cola som äger de flesta produkterna som definieras som läsk, bland annat Sprite, Fanta, Bonaqua, Powerade, MER, Burn samt Minute Maid (juice). 
 
Stämningen handlar om att man vilselett allmänheten om farorna. Bland annat anklagas man för att använda samma taktik som tobaksbolagen gjorde på 50- och 60-talet. Det är företaget The Center for Science in the Public Interest på uppdrag av Praxis Project som lämnat in stämningen. I stämningen nämns konkreta exempel på missvisande påståenden om sockersötade drycker och dess koppling till fetma, övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
 
Under andra halvan av 1900-talet och fram till idag har läkare, dietister och forskare fått betalt för att tona ned riskerna med läsk. Enbart mellan åren 2010 och 2015 betalade Coca-Cola ut 120 miljoner dollar för att förvirra konsumenter. Detta blir i slutändan "vetenskapligt bevisat", men denna typ av vetenskap är betald för att tillfredställa företaget. Det är en av anledningarna till att källkritik är viktigt. 
 
Utbredningen av fetma i USA och kopplingen till läsk har Coca-Cola länge velat tona ned, vilket flera städer verkar arbeta emot. Hur har man ens samvete till det? Är vinsten viktigare än landets (och världens) hälsa?
 
Läskskatt har sedan några år tillbaka börjat införas i bland annat Berkeley och Philadelpia som var först ut. Därefter har ett antal städer gått i samma fotspår och förhoppningsvis kommer en nationell skatt, eller ännu bättre, ett förbud eller en ransonering, både i USA och i resten av världen. 
 
Vill ni läsa mer rekommenderas boken Ett sötare blod, skriven av Ann Fernholm. En lättläst, intressant bok som också kan vara skrämmande om man är "ny på området". 
 
Ni kan också läsa vårt förra inlägg om läsk (delar av det är också med här). Ni hittar det här!
 
/ Kristoffer

Vad är IFD?

För ett par år sedan läste jag om konceptet IFD, vilket står för Inflammationshämmande diet med syftet att hjälpa kroppen att läka. Sanna Ehdin som jag tidigare refererat till, har skrivit boken Nya Självläkande människan som jag varmt kan rekommendera!
 
 
I vintras kom hon ut med en ny bok, Mat som läker och nedanstående lista över vilken mat man kan äta samt vilken man bör undvika är därifrån. 
 
Grönsaker. Ät massor! Välj de med mycket färg och ät helst av alla färgerna varje dag. Du kan äta lök, vitlök, chilipeppar, spenat, grönkål, gröna grönsaker, sötpotatis (jams), morötter och linser. 
 
Fisk. Ät mycket och helst tre gånger i veckan! Kallvattenfisk (feta fiskar) har extremt bra IFD-effekt. Du kan äta sill, makrill, vildlax, tonfisk, regnbågsforell, sardiner och ostron.
 
Undvik: Odlad lax, som gör mer skada än nytta. 
 

Olivolja, rapsolja och ghee. Använd rikligt och varje dag! Ghee är klarnat smör utan proteinerna, vilket är mycket bra då många inte tål kasein utan att veta om det. Variera med kallpressad och helst ekologisk kokos-, hasselnöts-, avokado-, hampfrö- och mandelolja. 

Bra fett med förstklassig inflammationsdämpande effekt är omega-3-fettsyror som finns i feta fiskar och kallpressad linfröolja. 

Undvik: Margarin, solros-, vindruvskärn-, bomulls-, palmkärn- och vetegroddsolja. De innehåller för mycket omega-6-fettsyror. 

Kryddor. Suveränt i maten - använd speciellt IFD-kryddorna: Vitlök, lök, ingefära, gurkmeja, chilipeppar, cayennepeppar och curry. Även alla örtväxter är utmärkta. 

Bönor och legymer. Dessa är lätt inflammationsfrämjande, så krydda alltid med någon IFD-krydda och raps- eller olivolja för att kompensera!

Kött, fågel och ägg. Ät helst från frigående (gräsätande), vuxna djur, då föda med gräs ger mer omega-3-fettsyror medan spannmål ger omega-6, och mer inflammation hos djuren. 

Minska på: Kalv och lamm. Krydda gärna med IFD-kryddor. 

Undvik: Inälvsmat, som är extremt inflammationsfrämjande. 

Frukt och bär. Frukt är lätt till milt inflammatoriskt på grund av sötman, så undvik det i stor mängd. Samtidigt är frukt näringsrikt och rensande, så ät med måtta, helst ekologiskt och med lite sötma. Blodgrapefrukt, citron och rabarber är bra. 

Bär är bra och nyttigt, särskilt hallon, ekologiska jordgubbar, nordiska blåbär och lingon. 

Nötter. Speciellt bra är mandlar, hasselnötter, pekannötter, macadamianötter och cashewnötter. Men ät begränsat då många nötter har låg IFD beroende på omega-6-innehållet. 

Gryner, pasta och bröd. Råris, quinoa och bovete är bra. Även havre om man tål gluten. 

Fullkornsprodukter kan ätas i måttlig mängd om du inte är glutenintolerant eller spannmålsallergisk. Då är pumpernickel, rågbröd, fullkornsbröd, müsli (osötad), fullkornspasta, samt gryner som korn och couscous bra.

Undvik: Vitt ris, pasta och bröd gjort på vetemjöl.

Mejeriprodukter. Ghee, keso, kesella, yoghurt, färskost, fetaost och mozzarella går bra. Om man inte tål mejeriprodukter ska det undvikas då det ger inflammation och allergi samt ökar risken för autoimmun sjukdom. 

Undvik: Sötad fruktyoughurt och glass, och var försiktigt med hård, lagrad ost. 

Drycker. Morotsjuice, tomatjuice, svart eller grönt te, örtte och källvatten är bra. 

Undvik: Saft och läskedrycker. 

Notera att listan enbart tar hänsyn till IFD.

--

Kommentar:

Sanna Ehdin skriver ofta om omega-3 och omega-6 och för att minska inflammationer i kroppen bör andelen omega-6 inte vara för stor. Vi behöver båda, men ett överskott på omega-6 slår ut effekten av omega-3 och ökar därmed risken för inflammationer i kroppen. 

Angående potatis. I Sverige äts en hel del potatis, vilket i sig inte är fel. Däremot kanske vi inte borde äta det varje dag? Kokas potatisen med skalet på stannar vitaminerna B och C kvar. Skalet innehåller också mängder av fibrer som är bra för matsmältningen. Undvik dock King Edward! 

Fisk är något som vi i skandinavien ätit under lång tid, vilket sägs vara en av anledningarna till att omega-3 är så nyttigt för oss. Forskare inom området tror att det var tillgången till omega-3-fettsyrorna i fiskoljan som gjorde att hjärnans utveckling tog fart. Förutom odlad lax, bör även vildlax från Östersjön undvikas!

Fett är något som många dessvärre väljer bort, i produkter med mindre fett återfinns istället en större mängd socker. Av många anledningar, bland annat för hjärnan som består av mer än 50 % fett, men även för en rad andra funktioner behöver vi essentiella fettsyror. Satsa på rätt typ av fett istället för en minskning av "fett".

Kryddor som ingefära och gurkmeja har vi tidigare skrivit om. De båda kan ni läsa mer om här och/eller här.
 
Intaget av kött och mejeriprodukter bör minska, av flera skäl. Exempelvis finns en koppling mellan konsumtionen av mejeriprodukter och risken att utveckla Osteoporos (benskörhet). Nackdelar med köttkonsumtion har vi skrivit om många gånger innan. Dock behövs betande djur och om valet står mellan två köttprodukter är det mindre dåligt med kött från ett djur som fått beta.
 
Givetvis uppmanar vi er, som alltid, att välja det ekologiska/det mest naturliga alternativet.
 
--

Imorgon kommer vi skriva om fördelarna med omega-3 och vad kolesterol faktiskt är och innebär för oss.

/ Kristoffer

Vem är Isabella Lövin?

 
”Jag vill ta ansvar för vad vi lämnar över till våra barn.”
 
 
Vem är Isabella Lövin?

  • Nytt språkrör för miljöpartiet (ersätter Åsa Romson) tillsammans med Gustav Fridolin 
  • Minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat i den nya regeringen
  • Vice stadsminister
 
 
 
Journalist som blev politiker och år 2009 blev Lövin EU-parlamentariker för miljöpartiet fram till oktober 2014. 2014 utsågs hon till bistånds-
minister i Löfvens regering.
 
Med boken Tyst hav: Jakten på den sista matfisken vann hon Stora journalistpriset år 2007, Guldspaden (2007) och blev Årets miljöjournalist år 2007. Den handlar om utfiskningen av "våra" hav (jag la till citationstecken eftersom jag anser att haven inte tillhör oss). Utfiskningen av haven håller på att ändra "havets hela ekosystem", förändringar som på sikt även kan påverka miljön på land.
 
 
 
Tyst hav av Isabella Lövin
 

Vem äger fisken? Varför förorenar vi haven?  
 
 
/ Amanda