Vad finns i dina kläder?

Vet du vad dina kläder är gjorda av? Ibland känns det som en djungel och det dyker upp nya material hela tiden. Här kommer en liten guide i kläddjungeln:
 
Bambu -  bambu växer snabbt och kräver inga bekämpningsmedel vid odlingen men vid tillverkningen av bambuviskos däremot krävs det stora mängder kemikalier vid tillverkningen. T ex används koldisulfid, vilket är mycket giftigt och kan orsaka fosterskador och ge nedsatt fortplantningsförmåga. Ibland görs bambun till textil genom en mer miljövänlig process vilket kallas lyocell.
 
Bomull - odlas i varma länder och kommer från bomullsplantan. Vid konventionell odling används stora mängder bekämpningsmedel men inte om odlingen är ekologisk. Vid tillverkningen krävs stora mängder vatten och kemikalier används vid färgningen som kan finnas kvar i de färdiga plaggen, dessutom påverkas arbetarna negativt.
 
Elastan - materialet utvinns av plast och stora mängder kemikalier och lösningsmedel används vid tillverkningen. Till och med när plagget tvättas påverkar det miljön eftersom plastpartiklar släpps ut i naturen och påverkar bl a fiskar.
 
Hampa - naturfiber som är biologiskt nedbrytbart och kräver varken bekämpningsmedel eller konstgödsel vid odling. Den kan växa på näringsfattig jord och binder dessutom jorden med sina långa rötter, vilket motverkar jorderosion. Hampa odlas inom hela EU men inte i Sverige eftersom det länge har varit förbjudet (på grund av den växtsläkting som förknippas med droger). Det är ett bra material ur miljösynpunkt och starkare än bomull.
 
Linne / lin  - ett slitstarkt tyg som kommer från linblomman som odlas i lite kallare länder. Risken för skadeinsekter är därför inte så stor men inom konventionell odling använder man sig av ogräsmedel. Lin anses vara ett bättre material ur miljösynpunkt jämfört med bomull och syntetiska material.
 
Lyocell - är en regenatfiber  som tillverkas av bland annat gran men även av andra sorters snabbväxande träd. Materialet är ett bättre alternativ ur miljösynpunkt än viskos eftersom man använder sig av ett slutet system vid kemikalieanvändningen. Dessutom används ett organiskt lösningsmedel och materialet är både starkt och tvättåligt. Lyocell är biologiskt nedbrytbart material som kan användas till flera olika sorters tyger.
 
Nylon (polyamid) - utvinns ur plast och kräver stora mängder kemikalier som riskerar att skada både miljö och människor.  Ett starkt och elastiskt material men vid tvätt läcker små plastpartiklar ut som riskerar att skada fiskar.
 
Polyester - ett av de vanligaste materialen i kläder och den vanligaste syntetfibern. Polyester är gjort av plast som utvinns ur olja och är ett mycket elastiskt material. För att göra om plast till fibrer krävs stora mängder kemikalier, vilka kan vara både cancerframkallande och när polyester tvättas släpps små plastpartiklar ut med tvättvattnet, vilket bl a kan skada fiskar. Fleece är oftast gjort av polyester och när dessa plagg tvättas lossnar mer än 1 900 små plastpartiklar med gifter som följer med tvättvattnet ut i miljön. Plastpartiklarna är för små för att renas bort på reningsverken och hittas därför i naturen. Djurplankton äter dessa partiklar vilket försämrar djurens fortplantningsförmåga m.m.
 
Tencel® - eller lyocell är ett naturmaterial som tillverkas av cellulosa från snabbväxande träslag t ex eukalyptus, som ofta odlas på hållbara skogsplantager. Det är ett behagligt material och tillverkningsprocessen är skonsam för miljön, så mycket som möjligt återvinns och återanvänds och  har tilldelats ”the European Award for the Environment” av EU. 
 
Ull - ull är ett ganska bra material ur miljösynpunkt och behöver inte tvättas så ofta eftersom det är smutsavstötande. När ullfettet tvättas ur ullen kan det orsaka utsläpp av syreförbrukande ämnen och vid användningen av Merinoull  avlas fåren ofta hårt för att ge så mycket ull som möjligt.
 
Viskos - naturmaterial, tillverkas av gran eller andra sorters träd. Cellulosan (från träden) behandlas dock med kemikalier för att bli en mjuk massa som spinns till fibrer. Viskos bleks dessutom ofta med klor. Fördelarna med viskos är att det andas och nackdelar är att kemikalierna kan orsaka skador på både miljö och människor.
 
 
 
 // Amanda
 

Spansk utopi?

I regionen Andalusia i Spanien ligger Marinaleda, en stad med 2700 invånare som sticker ut från övriga städer i landet. De har skapat ett system där myndigheterna äger huset och dess material men invånarna kan själv bygga sina efter personliga önskemål. Den enda kostnaden är en skatt på 19€ i månaden. För en liten kostnad går det att köpa huset, annars ägs det av myndigheterna.
 
Det började med att borgmästaren, Juan Manuel Sánchez Gordillo, efter finanskrisen år 2008 då arbetslösheten i regionen Andalusia var 37 % (55 % bland yngre), valde att strukturera om. Idag har staden ingen arbetslöshet, istället arbetar invånarna på de lokala gårdarna där de får en lön på 1200€ i månaden. 
 
Precis efter finanskrisen riskerade en stor del av befolkningen att svälta, därför beordrade Gordillo polisen att göra en räd i stadens livsmedelsaffärer för att ge till de fattiga. Jag undrar om han numera kallas Robin Hood? 
 
Såhär säger Gordillo; "There are many families who can’t afford to eat, and In the 21st century this is an absolute disgrace. Food is a right, not something with which you speculate."
 

Och hur värderar vi våra hem, maten, jobb, pengar?

“We need to rethink our values, the consumer society, the value we place on money, selfishness and individualism,” Gordillo remarks. “Marinaleda is a small example, and we want this experience to extend throughout the world.”

Ett exempel på vad vi hade kunnat uppnå om vi hade samarbetat. 
 
 
/ Kristoffer

Aftermath: Population zero

Igår såg jag filmen Aftermath: Population zero, vilket är en sci-fi dokumentär baserad på boken The world without us, skriven av Alan Weisman. Det har också skapats en serie i fyra delar, Aftermath, som en fortsättning på filmen. 
 
Filmen handlar om hur världen skulle se ut utan människan, dvs om människan försvann på ett ögonblick. Vad händer med kärnkraftverken, skyskrapor och andra artefakter, djurlivet på land - all boskap, alla husdjur, djurlivet i havet utan alla trålare och alla växter? Vad händer med luften och vår atmosfär?
 
F.r.o.m 1 sekund och 500 år fram i tiden kan vi se tydliga skillnader på hur Jorden och dess kvarvarande invånare mår. Vi får följa med så långt som 25 000 år framåt, men det är vid gränsen till 500 år som det kan ses en distinkt koppling till människan. Därefter finns det knappt några spår efter oss, eller? Då det är en sci-fi dokumentär går det inte att ta all "fakta" som just fakta, men det finns ett uppenbart budskap. Människan påverkar Jorden och har gjort det, framförallt de senaste 10 000 åren, men den största påverkan har skett de senaste tre sekeln.
 
Så vad tror ni hade hänt med världen om vi lämnat den bara så där? Vad hade hänt med alla bilar på gatorna, flygplanen i luften, allt skräp vi lämnat kvar i rymden, djurlivet, växter?
 
Att "rädda världen" med människan kvar på planeten är svårt, inte omöjligt. Om vi inte tror att vi kan ändra världen till en bättre plats, vad har vi då för anledning att gå upp på morgonen?
 
Men vi måste också förstå vad det betyder att rädda världen och varför, är det endast för människans skull och vad innebär det i så fall? Det är människan som behöver världen och naturen - inte tvärtom. Så länge solen inte slutar lysa eller Jorden sprängs inifrån kommer planeten Jorden troligtvis överleva. 
 
Kan verkligen rekommendera denna, mycket sevärd!
Tillgänglig via Viaplay (ingår i film/serier, 99kr/mån)
 
Ha en trevlig Halloween!
 
/ Kristoffer